En Power Factor Correction eller PFC är att förbättra förhållandet mellan skenbar effekt och verklig effekt.Effektfaktorn är cirka 0,4~0,6 i icke-PFC-modeller.I modeller med PFC-krets kan effektfaktorn nå över 0,95.Beräkningsformlerna är följande: Skenbar effekt=Ingångsspänning x Ingångsström (VA), Verklig effekt= Ingångsspänning x Ingångsström x Effektfaktor (W).
Ur miljövänlig synvinkel måste kraftverket generera en effekt som är högre än skenbar effekt för att stabilt kunna tillhandahålla el.Den verkliga användningen av elektricitet definieras av verklig effekt.Om man antar att effektfaktorn är 0,5 behöver kraftverket producera mer än 2WVA för att tillfredsställa 1W verklig strömförbrukning.Tvärtom, om effektfaktorn är 0,95 behöver kraftverket bara generera mer än 1,06VA för att ge 1W verklig effekt. Det kommer att vara mer effektivt för energibesparing med PFC-funktion.
Aktiva PFC-topologier kan delas in i enstegs aktiv PFC och tvåstegs aktiv PFC, skillnaden visas som i tabellen nedan.

PFC-topologi	Fördel	Nackdel	Begränsning
Enstegs  aktiv PFC	Låg kostnad  Enkelt schema  Hög effektivitet i    små    wattapplikationer	Enorma Ripple-  komplex    återkopplingskontroll	1.Noll 'väntetid'.Utgången     påverkas direkt av AC-ingången.  2. Enorma rippelström resulterar i lägre LED-livscykel     . (driv lysdioden direkt)  3.Låg dynamik svarar, lätt påverkad av     belastning.
Tvåstegs aktiv  PFC	Hög effektivitet  Högre PF  Enkel återkopplingskontroll  Hög adoptiv mot    belastningsförhållanden	Högre kostnad  Komplext schema	Lämplig för alla typer av användning

A På ingångssidan kommer det att finnas (1/2 ~1 cykel, t.ex. 1/120 ~ 1/60 sekund för 60 Hz AC-källa) stor pulsström (20~100A baserat på utformningen av SPS) vid tidpunkten för slå på och sedan tillbaka till normal klassificering.Denna 'Inrush Current' visas varje gång du slår på strömmen.Även om det inte kommer att skada strömförsörjningen, föreslår vi att du inte slår PÅ/AV strömförsörjningen mycket snabbt inom en kort tid.Dessutom, om det finns flera strömförsörjningar som slås på samtidigt, kan växelströmskällans sändningssystem stängas av och gå in i skyddsläge på grund av den enorma inkopplingsströmmen.Det föreslås att dessa strömförsörjningar startar en efter en eller använder fjärrkontrollfunktionen hos SPS för att slå på/av dem.

A Kylfläktar har en relativt kortare livslängd (typisk MTTF, Mean Time To Failure, på cirka 5000-100000 timmar) jämfört med andra komponenter i strömförsörjningen.Som ett resultat kan en ändring av driftsätt för fläktarna förlänga drifttimmarna.De vanligaste kontrollschemana visas som nedan:
1. Temperaturkontroll: om den interna temperaturen hos en strömförsörjning, detekterad av en temperatursensor, är över tröskeln, kommer fläkten att börja arbeta med full hastighet, medan om den interna temperaturen är lägre än det inställda tröskelvärdet, slutar fläkten att fungera eller går på halvfart.Dessutom styrs kylfläktar i vissa nätaggregat av en icke-linjär styrmetod där fläkthastigheten kan ändras med olika interna temperaturer synkront.
2. Belastningskontroll: om belastningen av en strömkälla överstiger tröskeln, kommer fläkten att börja arbeta med full hastighet, medan, om belastningen är mindre än det inställda tröskelvärdet, kommer fläkten att sluta fungera eller gå på halvfart.